natalitm

Verkligen. Nu är jag less på detta.

Jag orkar inte längre. Jag gick gärna omkring med influensa i 2 veckor om jag bara slapp detta psykiska.
Jag känner igen dessa känslor. Jag känner dem så väl. Varför kan jag inte hindra dem från att komma fram?

Varför kan jag inte ens förklara?
Varför kan ingen bara förstå?
Varför kan ingen hjälpa?
Ni vet inte hur...Klart ni inte vet.
Men jag vet ju inte heller! Jag vet bara att jag mår dåligt. Jag behöver hjälp.

Och nej, läggas in på psyk är inget alternativ just nu. Eller är det?
Kanske skulle jag må bättre där? Bara för några dagar?
Eller bör man köra av vägen? Bara lite? bara rulla ner i diket, men tillräckligt hårt för att få ligga på sjukan några dagar?

Det syns ju ingenting på mig då kan jag inte ha ont någonstans, eller hur?
Har någon brutit benet så syns det ju, eller hur?
Och något fått en yxa i bakhuvudet så syns det ju?

Måste man göra sig själv illa så att det syns innan folk ser att man inte mår bra?